Herregud. Vad hände egentligen förra helgen? Vi måste fira! Clandestino bjuder till efterfest i samarbete med HPKSM. Inga överraskningar utlovas.
Kiss My Ass Club är en DJ-duo och ett klubbkoncept med avstamp i den experimentella och psykedeliska rocken men som också blandar upp genren med discodekadens och freakbeat. De senaste tre åren har Ebba och Julia spelat på fester och festivaler runt om i Skandinavien och arrangerat frekvent återkommande kvällar i Stockholm och Göteborg. På CLandestino värmer de upp era arslen inför Altin Gün, Bedouine och Orchestra Les Mangelepa.
PUSTERVIK | 8 JUNI 2018 | KL 01.00
Hon växte upp i München men Bao-Tran Tran, även känd som mobilegirl, omlokaliserade för en tid sedan sitt högkvarter till Berlin. Där har hon etablerat sig som en raffinerad dj med fokus på dansbar polyrytmik såväl som feta four on the floor-bastrummor. Hon har också turnerat på bägge sidor av Atlanten såväl som i Japan med sin egen musik, som skulle kunna beskrivas som tunga technoläten plus r’n’b möter Last Ninja på farfars Commodore 64. Fast då missar vi de glittriga stråkljuden, de puffiga synthmelodierna, och de ursinniga trummorna på hiten Forever. Debut-EP:n Poise släpptes på stockholmska Staycore efter att mobilegirl gjort en hyllad remix av Dinamarca, en av labelns grundare.
PUSTERVIK | 8 JUNI | KL 22.00
Planetens hårdast jobbande afrobeatstjärna – och tillika Nigerias mest revolutionäre bandledare. Som son till Fela Kuti växte Seun Kuti upp i legendariska The Shrine som än i dag är ett kollektiv, en studio och konsertlokal. Efter sin fars död tog han över som sångare i Egypt 80, blott fjorton år gammal. Fortfarande spelar han med flera av originalmedlemmarna som i likhet med Fela fängslades på grund av sin regimkritiska musik på 70-talet – och fortfarande sitter samma premiärminister vid makten. Seun Kuti uppmanar Afrikas folk att resa sig mot det han kallar de verkliga nya regeringarna: multinationella superbolag som plundrar kontinenten medan korrupta politiker proppar fickorna fulla med biståndspengar. Han är trogen Felas politiska kamp, men också hans syn på afrobeat som en väg till kollektiv extas, genom massiva rytmer och funkiga gitarrer som driver på festen långt in i gryningstimmarna. Och han låter soundet expandera på nya albumet Black Times där de feta saxofonriffen blandas med Carlos Santanas slingriga gitarrspel. Varmt välkomna till vad som lär bli en av årets mest oförglömliga konserthändelser.
CLUB CLANDESTINO | 26 MAJ | OCEANEN
På sjuttiotalet spelade Hailu Mergia med Walias Band, tillsammans med bland andra ethio-jazzens fader Mulatu Astatke. Snart hårdnade det politiska klimatet i Etiopien, så när Walias Band turnerade i USA bestämde sig delar av gruppen att stanna kvar och söka sin lycka som musiker i Washington DC. Hailu Mergia började köra taxi samtidigt som han fortsatte skriva och spela musik i ensamhet. Amhara, Tigrinya och Oromo-melodier svävade lätt över hans futuristiska rytmlandskap. En trummaskin, ett elpiano och en Yamaha DX7 var hans verktyg, tillsammans med dragspelet – ett instrument som utgjorde en sorts emotionell direktförbindelse med den gamla etiopiska musiken för honom.
”Hailu Mergia and his Classical Instrument” blev namnet på en av många kassetter som spelades in hemma i källaren. En samling instrumentala låtar som är en musikalisk lägesrapport från andra sidan Atlanten, men det kunde lika gärna vara från en ödslig stjärna långt bort i yttre rymden. Hailu Mergias musik spreds bland de etiopiska minoriteterna i USA medan han fortsatte köra taxi. Först 2013 nådde ”Hailu Mergia and his Classical Instrument” en bredare publik i samband med att bolaget Awesome Tapes From Africa återutgav albumet. Han började åter turnera och spelade på Clandestino Festival både i Göteborg och Bottna (2013-2014). I februari släpps albumet Lala Belu – det första nya albumet från Hailu Mergia på över femton år! Vid den här spelningen på Club Clandestino är han i stellärt sällskap av den etiopiska bassisten Alemseged Kebede och den trinidadianske trummisen Kenneth ”Ken” Joseph från den legendariska reggaegruppen Culture.