Clandestino Botnik 27 juli Bottna

Zār är namnet på en underjordisk, rituell musik och dans från mellanöstern som i århundraden spelats av och för kvinnor ur de lägre samhällsskikten. Den anses av somliga vara en sorts exorcism men fyller på samma gång betydligt mera jordnära funktioner. Kvinnor som lever i fattigdom och under stränga regler söker sig till de suggestiva zār-ritualerna för att kanalisera energi från demoner och andar – eller för att komma bort från man och barn, släppa loss och bli av med vardagslivets frustrationer.

Texterna reflekterar livet i öknen och regionens långa historia. De sjungs fram i call and response-form, och är minimalistiska och repetitiva. Musiken är rå och opolerad. Ett vanligt instrument är tambouran, den sexsträngade bandlösa lutan som kanske är mest känd för sin roll som drone eller bordun i indisk raga. Ett annat är mangour, ett läderbälte belamrat med gethovar. De hypnotiska rytmerna på trummor och maracas växer fram gradvis, accelererar och exploderar i ett smattrande klimax i takt med gryningens intåg. Det är en musikalisk reningsprocess av uråldrigt snitt. Den envisa rytmiken sätter publiken i kontakt med sina inre andar, och kan ibland försätta dem i ett tranceliknande tillstånd.

I Egypten har zār-musiken länge varit en förbjuden musik, som tvingats leva i skuggan. Utövarna (ofta sydegyptier med sudanesisk bakgrund) har inte sällan utsatts för påtryckningar från muslimska grupper som anser att den är en olämplig rest av forna tiders naturreligioner. Som underjordisk, isolerad och misstänkliggjord kulturform har zār bevarats genom århundradena utan påverkan från andra kulturströmningar i regionen. Under de senaste åren har intresset för zār emellertid vuxit i Egypten, och både musiken och ritualerna syns nu mer öppet i samhället. I Kairo är det främsta exemplet på detta gruppen Mazaher. Gruppen består huvudsakligen av kvinnliga musiker som blandar inslag från olika strömningar inom Zār.