CLANDESTINO FESTIVAL |  7 JUNI – OCEANEN

Den gränslösa scenen – Folket och världen i Piscators teatermaskin

Alla konstnärliga och litterära yttringar i Tysklands Weimarrepublik överskred gränsen mellan estetik och politik, och ingenstans syntes detta tydligare än inom scenkonsten. Mitt i de sociala och politiska kriser som följde på första världskriget stod en yngre generation dramatiker och regissörer. De önskade sig en ny scenkonst som förmådde gripa in i samtidens brännande problem, från hungern till extremhögerns våld, från den kapitalistiska utsugningen till kvinnans rättigheter. Och med sin nya konst ville de förändra världen. I sitt föredrag presenterar Stefan Jonsson det djärvaste experimentet av alla från den här perioden, Erwin Piscators Totalteater (1927). Här ville Piscator skapa ett rum där kollektivet granskade sig självt. Idealet var den bråkiga och diskuterande församlingen, inte olik arbetarrådens verklighet under tyska revolutionen. Och viktigast av allt: denna församling erkände inte några som helst etniska eller nationella gränser. Totalteatern var en världsteater, en global teater, ett socialt planetarium. Det var en dröm – som vår samtid ännu inte hunnit ikapp – om en konst och kultur bortom alla nationer.

Stefan Jonsson är professor vid Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society, REMESO, vid Linköpings universitet. Han är aktuell med boken Crowds and Democracy: The Idea and Image of the Masses from Revolution to Fascism (Columbia University Press, 2013).

Samtalet följs av speedanalyser på temat internationalism och andra begär av David Crouch, Soraya Post, Hans Abrahamsson, Patricia Lorenzoni, Cattis Laska, UKON, Sara Nelson och Joel Lavin.