9–11 JUNI
Torsdag den 9 juni, 16–17.30
Göteborgs Stadsbibliotek, Trappscenen
Torget & Revolutionen
En våg av uppror skakar våra städer. Kairo, Aten, Beirut, Baghdad, Kyjiv, HongEn våg av uppror har skakat städer runt om i världen. Kairo, Aten, Beirut, Baghdad, Kyjiv, Hongkong, Santiago de Chile, Bogotá. Runt millennieskiftet intogs gatan av ett myller av självorganiserade motståndsrörelser som höll en annan värld för möjlig. På ockuperade torg ställdes krav på egenmakt, rättvisa och direktdemokrati på 2010-talet. I dag lever vi i de urbana upprorens tid. Vad betyder torget som samlingsplats för motstånd mot privatiseringen av det gemensamma och som framträdandeplats för det politiska?
Medverkande: Stefan Jonsson, Paulina de los Reyes, Mathias Wåg och Mattias Gardell.
Samtalsledare: Edda Manga
Stefan Jonsson är en av Sveriges mest inflytelserika essäister som har givit en rad böcker där han bland annat utforskat motståndets, massans och revolutionens estetik. Han är professor vid Linköpings universitet och är i höst aktuell med Den otyglade skönheten: 5 saker konsten vet om demokratin (Norstedts).
Paulina de los Reyes är en pionjär inom postkolonial feministisk forskning som har satt fingret på folkhemmets rasism, vithetens hegemoni och kapitalismens exkluderingsmekanismer. Hon är verksam som professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.
Mathias Wåg är aktivist, författare och mångårig medarbetare i Brand-kollektivet. Han är redaktör för boken Ockuperat!: svenska husockupationer från 1968 till 2018 och driver podcasten Apans anatomi.
Mattias Gardell är Nathan Söderblomprofessor i jämförande religionsvetenskap och har i skilda empiriska fält undersökt spänningsfältet religion, politik och rasism. Gardells forskningsintressen inkluderar antimuslimsk rasism (islamofobi), ockult fascism, politisk religion och religion/rasism/våld.
Edda Manga är en av grundarna av Clandestino institut, hon är för närvarande vetenskaplig ledare på Mångkulturellt centrum och forskar om relationen mellan demokrati och migration.
Fredag den 10 juni, kl. 17–18:30
Göteborgs Stadsbibliotek, Trappscenen
Gränser och rörelser
Gränsregimer genererar rörelser och processer som inte enbart är repressiva utan också produktiva: gränser fångar in, orienterar, determinerar, modellerar och säkerställer levande varelsers beteenden, gester, åsikter, känslor och diskurser. Migration kan ses som en social rörelse som har potentialitet att förändra existerande maktförhållanden. En kraft som skapar allianser mellan rörelser som verkar för global jämlikhet och mot exploatering, nationalism och rasism.
Medverkande: Kamal El Salim, Imri Sandström, Balsam Karam, och Sarah Philipson Isaac.
Samtalsledare: Erling Björgvinsson
Kamal El Salim är en asylaktivistisk eldsjäl, filmare, DJ och debattör. Våren 2022 utkom han med antologin 2015 – till asylrättens försvar tillsammans med Maria Padrón Hernández, som samlar 30 erfarenheter från flyktingåret 2015.
Imri Sandström är konstnär, författare och forskare. Utifrån ett feministiskt och dekolonialt perspektiv undersöker hon språk, historia, performativitet och översättbarhet i vid mening. Hennes säregna studie Tvärsöver otysta tider (2019) belyser komplexiteten i nybyggares och urbefolkningars relationer, sprickor i berättelserna och deras tystnader och resonanser mellan Västerbotten och New England.
Balsam Karam är författare, bibliotikare och verksam som lärare vid litterär gestaltning på HDK-Valand i Göteborg. Hon debuterade 2018 med den kritikerhyllade och mycket uppmärksammade romanen Händelsehorisonten och är aktuell med Singulariteten som bland annat handlar om förluster av språk, land och identitet.
Sarah Philipson Isaac är doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet och forskar om gränsregimer, välfärdsstatens exkluderingsmekanismer och statligt våld. Hennes avhandling fokuserar på hur tid och temporalitet används i asylprocesser som en form av utmattningspolitik – men också på de som utsätts för denna politik och deras strategier för att utmana och navigera dess våldsamma effekter.
Erling Björgvinsson är professor i design vid HDK-Valand, Göteborgs Universitet. Han forskar om makt i deltagande konst och design. För närvarande leder han ett forskningsprojekt som studerar relationen mellan imaginära rumsliga förslag som berör migration – så som flyktingläger, deportation center, och tillfälliga flyktingbostäder och föreställningar om den andre.
Lördag 11 juni 15–16.30
Göteborgs Stadsbibliotek, Trappscenen
Krigets ramar
Hur igenkänns ”äkta” flyktingar, krig, människor? ”Krigets ramar” är ett begrepp som introducerats av filosofen Judith Butler för att fånga vilkas liv som görs erkännbara och begripliga som liv och därmed blir sörjbara, och vilkas liv som faller utanför dessa ramar. Den geopolitiska ordning som under lång tid har avgjort vilkas liv som är sörjbara står nu i gungning. I detta samtal väcks frågor om var antimilitarismen står i dag, behovet av en förnyad diskussion om imperialismer och huruvida en global antikrigsrörelse är möjlig.
Medverkande: Michal Krzyżanowski, Pierre Schori, Frida Stranne och Cecilia Åse
Samtalsledare: Julia Willén. Samtalet sker på engelska.
Michal Krzyzanowski är en internationellt ledande forskare om den mediala normaliseringen av rasism, fascism och social ojämlikhet. Han är vetenskaplig ledare för Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) och är expert på högerpopulismen och nyliberalismens verkningar.
Pierre Schori är en internationellt välkänd socialdemokrat, tidigare biståndsminister, diplomat och författare. Under många år var han Olof Palmes högra hand, och är idag ordförande i Olof Palmes Minnesfond. Schori har i decennier varit en viktig röst inom den svenska fredsrörelsen och har riktat skarp kritik mot Israels ockupation av Palestina, Sveriges delaktighet i kriget mot terrorismen samt ett svenskt medlemskap i Nato.
Frida Stranne är freds- och utvecklingsforskare vid Uppsala universitet med fokus på USA:s utrikespolitiska strategier och förklaringar till dess rådande demokratiska och inrikespolitiska kris. I höst är hon aktuell med boken Illusionen om den amerikanska freden (Ordfront) tillsammans med Trita Parsi.
Cecilia Åse är statsvetare och professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes arbeten spänner över teman som kön, nationalism och säkerhetspolitik. Bland hennes böcker märks Monarkins makt (2009) och Feministiska perspektiv på global politik (2021).
Julia Willén är adjunkt och doktorand vid Avdelningen för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings universitet. Hon skriver om apartheid, minne och skönlitteratur.
Clandestino Talks är den samtalsdel av Clandestino Festival. Programmet arrangeras av Clandestino Institut –ett nätverk av kulturarbetare, konstnärer och forskare som sedan två decennier ligger bakom alternativa utbildningar, konstutställningar och en rad andra projekt. Institutet skapades som en otämjd plats för konst, kultur och tänkande som driver det kritiska samtalet om rasism, kolonialitet och migration. Till de mest uppmärksammade projekten hör Clandestino Festival, vars 20:e upplaga äger rum 9-12 juni 2022 samt Clandestino X Bottnafjorden som äger rum för 10:e gången 29-31 juli 2022. Bland övriga projekt i vår historia finns allt från litterära evenemang och kurser i kreativt skrivande till fonogramutgivning och internationell artistförmedling. Clandestino Institut drivs i form av ideell förening med bas i Göteborg.
